Isolerglas

Isolerglas

Ett isolerglas består av två eller fler glas om limmas ihop till en kassett. Redan på 60-talet började man använda dubbla isolerglas för att slippa putsa mellan glasen. På 70-talet kompletterade man med ytterligare ett glas så att det blev två luftspalter och man fick bättre isolering i dessa trippelglaskassetter.

På 90-talet började man tillverka isolerglas med ett mjukbelagt energiglas som var ännu mer effektivt. Med argongasfyllning förbättrades isoleringsförmågan så att ett dubbelt isolerglas med 20 mm spalt mellan glasen har mycket bättre U-värde (isoleringsförmåga) än de tidigare trippelglasen. I vissa fall kan den starka isoleringen i glaset leda till att man får kondens på utsidan av glaset kortare stunder under vissa fuktiga perioder.

Ibland måste dock trippel isolerglas användas vid utbyte där det redan finns flera glas intill varandra av samma sort. Man får då ett likartat utseende på alla glasen och bågen är byggd för ett tjockare paket.

De mest energieffektiva glasen består av trippelglas varav två av glasen är mjukbelagda energiglas. Distanserna tillverkas av ett material som inte leder värmen, är oftast svarta i stället för de blanka stålprofilerna.

I ett isolerglas kan man vid behov givetvis använda andra glastyper också. Man kan välja kombinationer för att erhålla olika egenskaper med:

  • råglas – för att skydda mot insyn (gjutglas eller ornamentglas)
  • etsat (frostat) glas – för att skydda mot insyn
  • färgat solskyddsglas – för att skydda mot insyn och solljus (optifloat grå eller grön)
  • solskydds/energiglas – för att skydda mot värmestrålning utifrån
  • lamellglas – för att försvåra mot inbrott (se vidare lamellglas)
  • härdat glas – för att få ett starkare, personsäkert glas (se vidare härdat glas)
  • självrengörande glas – för att minska behov av fönsterputsning utvändigt (Activ)